Kan de inte börja med fingeravtryck istället?
Titta så fina de är!
Trine och Frida heter de nu, vi tänkte behålla namnet på Frida och döpa om Trine till Freja.
Egentligen borde vi byta namn på Frida också, för enkelhetens skull, (min syster heter Frida) men vi har inte hjärta till det. Hon passar så otroligt bra med sitt namn, så det går verkligen inte att ändra.
Här har vi en liten närbild på Frida som lägger sig över sin syster för att vara med på bild, eller kanske mest för att ta reda på vad det är för märklig pryl som blixtrar och har sig.
Vad det är? Ja vad annars om inte Emils mobil.
Jag kan knappt vänta tills vi får hem dem. Jag är säker på att det kommer att gå bra. Fast det kommer att ta ett tag. Vi lär väl inte få ut dem från under sängen på ett par veckor.
Men det kan vi leva med.
Nya skor och ut till katthemmet igen.
Lite grönare än vad jag hade väntat mig men det gör mig inget alls. De känns unika.
Hoppas verkligen de sitter bra också. Har ingen möjlighet att kolla det nu eftersom jag sitter i bilen nu på väg till katthemmet.
Idag ska vi berätta att vi har bestämt oss. Jag har inte kunnat sluta tänka på de små flickorna som Emil förälskade sig i förra veckan. Så nu har vi bestämt oss för att ta hem dem om ett par veckor.
Vi ska göra det långsamt, de ska få vänja sig vid oss först.
Tanken är att de bor hos oss i tid till midsommar.
Så Sturkö kanske inte blir av för oss i sommar. I alla fall inte nu. Kanske senare i augusti när vi kan boka stugan på gården och ta med katterna dit.
Men nu kommer de att vara alldeles för otrygga för att kunna följa med oss dit. Tyvärr.
Katt?
Självklart har jag ingen aning om vem som ska uppträda. Det blir en trevlig överraskning enligt mig.
Frida däremot är fullt upptagen med att ta reda på minsta lilla grej om varje bidrag. Nåväl, det är ju tur att nån gör det. Det är nämligen roligt att veta.
Emil och jag har just för tillfället ett dilemma framför oss. Det är så att vi nyligen besökte katthemmet här i närheten där vi stötte på de mest sötaste små kattsystrar. De hette Frida och Trine.
De är små som kattungar, men i själva verket är de 11 månader gamla.
Anledningen till detta är att de har tvingats leva utomhus utan möjlighet att komma in hela vintern, vilket har gjort att de nästan stannat i växten. Nu när de har kommit in blir de lite större, men inte speciellt mycket. Dessa två vill inte gå ut och vill heller inte ha så mycket plats att vara på, efter hur de har blivit behandlade. Trine är fortfarande väldigt skygg, medan hennes syster är mycket mer social.
Frågan är nu, ska vi våga ta hem de här två? Det
kan ta månader innan de blir sociala båda två, och inte ens då finns det någon garanti. Vi måste ställa in resor i sommar på grund av dem, eftersom vi måste vara hemma och ta hand om dem. Sen kan de ju börja följa med oss om vi ska åka hem och hälsa på i Eskilstuna, kanske i alla fall. Vi vet inte hur de kommer att bli.
Fast de hade mig vid hej. Frida var så söt och kelig och slickade på min hand. Hon la tassen om sin syster för att beskydda henne när hon blev nervös. Då var jag såld. Emil var såld långt tidigare.
Det bästa är ju att de har varandra, de kommer alltid att vara tillsammans och jag skulle aldrig drömma om att någonsin sära på dem.
Men frågan är, kommer de nånsin att funka i vår lilla familj? Kanske är det bättre med en kattunge ändå, som kan anpassa sig.
Jag vet att vi skulle kunna ge dem ett bra hem. Jag behöver inte lämna dem nån gång under hela sommaren, och sen när skolan börjar igen kan jag vara hemma mer, eftersom det är mer individuellt arbete då.
Visst är de fina förresten? Bilden kanske inte gör dem rättvisa egentligen. De bor i en bur just nu eftersom de inte vågar vara med de andra katterna i katthemmet. Trine är lite lik en lokatt med nästan mörkbruna ögon. Kan inte minnas att jag någonsin har sett den färgen på en katts ögon någon gång. Frida är glad och söt och hälsar gärna på mig och Emil så henne är jag inte ett dugg orolig för att det kommer att gå bra med. Vi får väl se hur det blir.
Innebandy tror jag
reglerna.
Det verkar vara mycket allvarligare än när jag själv gick i högstadiet och spelade.
Det är ju visserligen så att detta inte är en högstadiematch. Det är en match (på blod och död verkar det som) mellan Emils jobbarkompisar.
Nu vet jag inte ens vem som leder... Men målvakten ser ut att ogilla läget, så jag misstänker att det inte är det laget som vinner.
Sol och värme
Även om åskan ligger i luften. Och jag är ledig ikväll.skönt.men vad ska jag hitta på?
Uteliv hade varit kul men jag är pank. Plugga är nästa grej som borde göras.har inte minsta lust att misslyckas på en tenta. Jag har inte gjort det än så det vore väl dumt nu. D
et gick bra på examinationen förresten.
Filmen läggs strax upp så ni kan beskåda den själva!nu ska jag ta mig hem.
De här blommorna hittade jag på väg hem från skolan, mitt i ett hav av maskrosor.
Enminutsfilm
Bröd på Fridas vis
Frida var snäll nog att hjälpa mig att laga bröd. fast hennes sätt är lite märkligt tycker jag.
Först slänger du ner en hel jäst (Smula den först) i en bunke. Häll över vatten, typ 6 deciliter, men ta i omgångar. Vattnet ska vara ljummet, hellre kallt än varmt.
Sen ska man ha i en nypa salt (Hur mycket exakt vet jag inte).
Sen har hon i 1-2 deciliter grovt mjöl, eftersom vitt bröd inte är kul. Och det kan jag ju faktiskt hålla med om.
Hur mycket mjöl hon har i sen har jag ingen aning om, eftersom Frida helt sonika bara hällde i en massa mjöl i bunken. Cirka 12-15 deciliter troligen.´
Efter det ska brödet arbetas. Men inte för mycket.
- Den ska vara kladdigare än du tror att den ska vara, säger Frida.
Sen ska den jäsa, sisådär 2 timmar.
Sen gör man bullar av dem, och låter dem jäsa i 30-60 minuter.
I ugnen ska de ligga i 200 - 225 grader i ca 30 minuter.
Recept!
6 dl vatten (Ljummet, men inte varmt)
1 hel jäst (50 g)
En nypa salt
Mellan 1-2 grovt mjöl som dinkel
Ett par deciliter mjöl (Frida häller bara i direkt från paketet. 1,5 liter kanske. Ha i tills det blir bra.