Hur WoW förstör våra pojkvänner och mer

Annelie och jag har ju då begåvats med två underbara pojkvänner som tyvärr spelar World of Warcraft.
Ingen av oss förstår varför eller hur detta hände.

Vad är det då detta dumma spela gör mot våra pojkvänner?
JO.
1. Det förstör dygnsrytmen för pojkarna. (Duh, givetvis, dom spelar ju på nätterna. Dock har inte detta hänt min Emil eftersom jag tvingar honom att gå och lägga sig samtidigt som jag. Men ändå!)

2. Deras romantiska ådra blir lite skamfilad.

exempel 1. Jag tyckte Ken såg lite moloken ut en dag. Så jag ringde upp min kära vän Annelie tillika Kens flickvän och bad henne komma över. Efter mycket tjat och lovande om datorlånande och frukost och skjuts från hemmet så lovade hon att komma över. Jag berättar glatt för Ken att nu kan han sluta sura, för nu kommer hans flickvän över!
Ken utbrister: Men jag ska ju raida! (nån dum spelterm)
Hm. Jaha. Just romantiskt.
Jag trodde dock aldrig att detta skulle hända mig.

exempel 2. Jag går in till min söte pojkvän en dag för att ge honom en puss. Eller lite mer. Jag känner för att hångla upp honom och försöker dra iväg honom från datorn för att slänga honom på sängen.
Emil säger: jag ska bara hämta mitt lik först! (Han hade tydligen dött i spelet och var tvungen att ta sig tillbaka till platsen där han dött och hämta liket.)

Detta var dagens påhopp på World of Warcraft.
Men jag var bara tvungen att ta upp det.

Oh. dagens andra lista!!

Elins checklista för bra filmer

En vacker dag i januari sitter Emil, Elin och Johan och tittar på film. Filmen innehåller blod, svett, tårar, död, poliser och maffiasnubbar. Verkar detta vara en trevlig film? Givetvis inte.
Jag har en väldigt klar sida om hur jag vill ha filmer och liknande. Här ska ni få ta del av denna eminenta lista för att aldrig behöva se en dålig film igen! Detta ska alltså en bra film inte innehålla:

1. Inga poliser (inga fler än nödvändigt i alla fall, och om det nödvändigtvis måste vara poliser med, så ska de vara snälla och trevliga.)
2. Inga våldtäkter
3. Inget blod (Om det ser äkta ut alltså)
4. Inga dödsfall (Inga fler än nödvändigt i alla fall)
5. Ingen konstig färg (Jag vill ha vackra människor att se på! Korrigerade och perfekta)
6. Ingen jobbig action
7. Inga svärord (Inte mer än nödvändigt i alla fall)
8. Inga maffiabossar
9. Inget våld (Typ hockeypuckar i ansiktet)
10. Huvudpersonen får inte dö (Om han inte är oerhört ful, men då vill jag inte se filmen från början)
11. Den snygga killen får inte dö (Om han inte är elak, men det ska inte den snygga killen vara)
12. Engelska är det obligatoriska språket (Jag tycker om att förstå från början!)
13. Inga bilar (alltså, ingen bilfilm. Om inte huvudpersonen är snygg. Och den ska vara rolig)
14. Inga kriminalarfilmer
15. Inga psykologiska filmer (JAG FÖRSTÅR INTE SÅNT SKIT!)
16. Inga deckare (JAG FÖRSTÅR INTE SÅNT!)
17. Inga konstiga typer som ser helkonstiga ut (Typ som i starwarsfilmer)
18. Måste finnas människor med i filmen, i huvudrollen alltså.
19. Inget kvinnoförnedring

Nu vet ju jag att det finns folk som vill ha med detta i film. Men jag vet en som håller med mig till fullo (Tja... nästan iallafall) Min kära syster Frida! Eller hur?

Tillbaka till mitt liv...

Det var ett tag sen jag skrev, jag vet.
Jag har haft mycket att göra, givetvis, har jobbat halvt ihjäl mig på IP, vilket jag givetvis är trött på.
Snart är det ändring på det. Jag ska inte jobba så mycket mer den här veckan, bara halvdagar, eftersom Emil ändå också jobbar så är det bättre att jag också är ute än att jag ligger och slöar hela dagen. Så jag jobbar nu torsdag - fredag, klockan 08.00-13.00.
Eller typ 12.50, jag ska ju hämta upp Emil klockan 13.00.
Det ordnar sig nog.
Sen ska vi ha en skön helg.
Borde gå ut nåt. Jag vill ut!!
Undrar om Kim kommer hem? Det vore kul.

Så många saker som hänt.

Vaknade stel och fortfarande trött i min sköna säng som jag blivit avvand från på ett par veckor. Emils säng är ju så otroligt hård!
Men inatt sov jag hemma av ingen anledning alls. Var bara skönt att vara hemma lite.
Tänkte sova här inatt också, det är så skönt att vara hemma när snön är här.

jag är oerhört trött på mitt ickestuderande och ickejobbande liv för tillfället.
Varför finns det inget jobb för någon som jag?
Eller snarare, varför tar jag mig inte tid till att fixa något?
Det måste ju finnas massor av jobb där ute.

Suck.
Idag har höjdpunkten på dagen varit att jag organiserade mitt smyckesskrin.
Så mycket finare. Och jag har hittat gamla halsband jag inte använt på år.
Eller länge iallafall.

Ja, så träffade jag Emil också några timmar innan han stack till jobbet.
Bjöd honom på lunch på Ming Palace, kinarestaurangen som ligger precis vid busshållplatsen, typ mitt emot E-kuriren och bredvid Spicy hot.
Jag förstår mig inte på Ming egentligen, de har konstig sås i sin mat!
Och nog för att de har trevlig personal som bjuder på det mesta (De näst intill tvingar en att äta massor av glass och kaffe till efterätt, och kräver ingen betalning för det, de är bara... trevliga.)

Men varje gång jag går dit får jag för mig att de har spottat i såsen.
Men det är väl bara inbillning.
De har god mintchoklad till kaffet iallafall.
Och det är Emils favoritställe.
Äh. Jag föredrar Spicy hot.
Eller Thai classic. Eller Waynes coffeé.

Hmm... skrev inte jag en liten recension på bra cafeér i stan en gång?
Japp. det gjorde jag. hittade det precis i min kära svarta lilla bok där jag skriver upp allehanda händelser.
Och tydligen lägger konstiga papper i.
Nåväl.

Okej! Till alla er där ute som gillar cafeér.

Ett café för pluggande:
Åhléns café. Det är lugnt och avskilt. En juvel mitt i staden. Minus för öppettiderna, men what the hell. Du kan sitta där i timmar och knapra kandisocker. Det är gratis. tror jag iallafall.

Ett café för allt:
Wayne's coffeé. Finns det något bättre ställe i stan? Lite dyrt kanske, men vem bryr sig? Dessutom var det där Daniel, Frida och jag såg Heta Bartendern för typ tredje gången i våra liv. Sen slutade han jobba där, så det finns ingen snygg kille kvar där längre. Kanske börjar nån.

Ett café för sent kaffe.
Java. Inklämt i den lilla passagen vid Hyttan ligger detta faktiskt väldigt trevliga ställe som alltid alltid alltid är tomt. Jag förstår inte. Det är till och med billigt och har helt underbara soffor. Dessutom har det öppet länge på kvällarna. Människor i stan borde uppskatta detta ställe.

Ja, det var väl det.
Måste börja leta caféer i stan.
Och restauranger. Det måste väl finnas fler än de jag alltid går till?

Undrar om man skulle ta och snygga till tyglådan. Det borde jag faktiskt göra. Den är rätt hemsk och det är ju inte som om jag har något annat för mig.
Kanske skulle ta upp syandet igen?
Eller skaffa ett jobb.
Eller så kan jag ju alltid sälja allt jag har.
Det vore skönt.
Ska sälja lite skräpiga studieböcker ja.
Lika bra.

Oh, sa jag det, att vi fick rollerna som Hermia och Helena i en midsommarnattsdröm? Helt underbart egentligen. Jag tänkte ett tag på det där. Allt som hänt i mitt liv (eller det mesta) har att göra med Sigurdföreningen.

Utan Sigurdföreningen hade vi aldrig blivit vänner med Sissela som tog in Annelie i våra liv, Utan Sigurdföreningen ingen Kattis. Och hade vi inte känt Sissela, Kattis och Annelie så hade inte jag blivit introducerad för Emil och då hade vi aldrig blivit tillsammans. Och utan Sigurdföreningen hade vi inte lärt känna Jimmy och på det viset inte Kim, och hade vi inte gjort det så hade vi troligen aldrig träffat Johan och Pierre och jag hade aldrig sagt till Kim att Frida tyckte Pierre var snygg och Kim hade aldrig fört det vidare till Pierre, så Frida och Pierre hade aldrig blivit tillsammans.
Det är så många länkar till mitt liv i den där föreningen som gjort mitt liv till vad det är. Jag hade inte blivit kär för första gången (eller det hade jag väl, men inte i samma person... hmm.. kanske lika bra.), jag hade aldrig fått utveckla mitt skådespeleri på samma sätt och skaffat de vänner jag har. Så mycket av mitt liv hänger på att jag en gång för 6 år sen bad mamma att ringa upp den där föreningen det stod om i tidningen. Två år senare stod jag med en huvudroll, och nu, sex år senare, två huvudroller på nacken och en som ska göras i sommar. Tillåt mig skratta. Haha.

Ibland är livet ändå fantastiskt.

Ett möte med din tid

Jag tog mod till mig igår och gick ner till KFUM för att se vad som hände på teatern.
VIsst var jag lite nervös, det är klart jag är.
Det blir alltid så när jag tar mig dit, då måste jag alltid komma på ursäkter.
"Jo, jag tänkte ringa..." "Tiden går vet du..." "Har inte haft tid..."
Alla klassiska fraser som man bara måste säga fast man inte vet varför.

Men det var kul att sätta sig och läsa Helenas repliker i en midsommarnattsdröm.
Jag tycker om den här regissören vi har nu.
Rolf.
Han är duktig, det såg jag redan förra året och hoppades få jobba med honom nån gång.
Det bästa är att han tror på mig, fastän han aldrig sett mig spela.
Eller han har sett mig spela, på film.

"Jag vet din kapacitet." Sa han till mig igår, och det kändes bra. speciellt som det känns som om jag kan få min favoritroll om jag är med.
Och det vill jag.

Men är det inte konstigt att det blev nästan exakt som jag skrev det?
För många år sen i en gammal pjäs som jag kallade för "teatersverige"?
En teatergrupp som sätter upp en midsommarnattsdröm.
Rollfördelningen var så... den stämde.
Enligt vad jag hade skrivit för många år sen.
Det skrämde mig. Speciellt som jag först skulle få läsa Hermia.
Det är precis som i min text.
Men jag är längre. Så jag fick läsa Helena istället. Vilket jag givetvis hellre ville, eftersom det har alltid varit min favoritroll.
Men med "han vi aldrig talar om" och "han vän" som demetrius och lysander.
Hur kunde det stämma så rätt?
Hur kunde det bli exakt så?
Det skrämmer mig att jag nu kan avsluta min pjäs jag skrev en gång.
Det skrämmer mig att jag vet hur jag ska skriva.

Och nu vill jag inget annat än att spela teater igen.
Vara på scenen igen.
Där jag hör hemma.
För det har jag alltid gjort.
Fastän jag jobbar för ett liv framför scenen.
Med ett kritiskt öga på mina spelare.

Jag kanske är trött ännu.
Och förrvirrad över ödets nyck att jag tagit mig tillbaka dit igen.
Fast jag bryr mig inte om människorna längre.
Jag har människor jag bryr mig redan.
Jag lovar mig själv detta i år:

Inga problem och trassel med idioterna.
Bara spela teater.
Skit i dom som det inte spelar någon roll att de finns där.

Tro mig. Det är vad jag ska göra.

2 517 ord

Så många ord har jag orkat med att skriva till min tentameninlämning imorgon. Grejen ska alltså vara inne imorgon, senast klockan fyra på mälardalens högskola.

Så, 2157 ord har jag skrivit. cirka 6 sidor vill säga. Om man räknar med försättsida och referenser. VIlket jag gör, för jag orkar inte bry mig.

Kanske skriver lite mer imorgon, eller så struntar jag i det. Jag kanske bara läser igenom det för att få det lite vettigare, för jag har säkert 17 konstiga formuleringar i dokumentet.

Och så måste jag åka hem senast klockan halv tre, eftersom jag måste få ut texten på papper och därför måste jag våga lita på vår skrivare där hemma. Lika bra att åka med Emil på morgonen klockan kvart i nio för att verkligen hinna med det. Jag tror jag gör det faktiskt. Då kan jag sitta i lugn och ro och läsa igenom allt och rätta där det behövs och sen skriva ut det.
Fast då kommer jag ju sakna Ken.
Ken har hållit mig sällskap (typ, om man kan kalla det sällskap att han suttit på sitt rum och spelat wow.) här i hans och Emils lägenhet när jag har ockuperat köket och Emil har jobbat.
LIte som en musa har han fungerat (ni vet, en sån som ger inspiration) inte för att han har hjälpt mig komma på nåt, men jag har inte kännt mig ensam iallafall.
Och det är ju bra.

Idag kom Martin och Sissela på besök och åt upp typ hälften av våra kokosbollar.
INtressant.
Jaja.
Nu ska jag och EMil se på I, Robot.
Inte för att det gör nån skillnad i livet.
menmen.

att vara någonannanstans

Suck. Börjar bli allmänt trött på att skriva uppsats. Men det måste jag göra för annars får jag inga fem poäng och då var et ju meningslöst att tvinga mig igenom den här skiten över huvud taget.
Så jag måste. Jag skriver således för glatta livet.
Eller glatta... tja. Har hunnit med 959 ord.
Ska skriva 3000. det går ju bra det här. Jag antar att jag får slänga in anekdoter om ingenting för att få uppsatsen att verka trovärdig.

Och Emil och Ken sitter med sitt wow-spel. Fast Emil har slutat nu och börjar äntligen bli lite mer kärleksfull.
Han är inte det nämligen när han spelar. Eller han försöker väl, men han vill spela.
Jaja.
Det är lika bra. Jag måste ändå skriva uppsats.
Fast nu går jag och lägger mig. Klockan är ju tio över ett.
gah.

Nytt år och ny start?

Ett nytt år är här, mina vänner.
Jag funderar på vad som hänt på det här året.
Jag försöker även tänka tillbaka och försöka minnas vad som var annorlunda "back then".

Jag gjorde en checklista helt enkelt.

2005/2006
1.Firade i nyfors hemma hos Niklas & Kattis
2.Blev full som ett svin
3.Kom hem klockan 06.30 på morgonen.
4.Firade tolvslaget nere på stan för
5.Kysste... nån. Säkert flera.Inte vid tolvslaget?
6.Drack cider. Inget mousserande vin.
7.Firade med syster.
8.Åt hemma hos mamma och pappa.

2006/2007
1.Firade i brunnsbacken hemma hos Emil & Ken
2.Var lagom påverkad liksom.
3.Var hemma (hos Emil) hela tiden.
4.Firade tolvslaget vid Shellmacken.
5.Kysste Emil. Vid tolvslaget och typ jämt.
6.Drack drinkar och mousserande vin.
7.Firade utan syster, dock med Sanna och Emil. Och fler.
8.Lagade mat med Sanna och Emil.

Vad kan vi göra för slutsatser av detta?
Jo, detta betyder att jag har fått vuxenpoäng.
Och blivit lite tråkig.
Jag menar liksom, lagar egen mat? har pojkvän? mousserande vin? Inte full?
Fast jag brukade väl inte bli full förut heller. Och jag kunde väl laga mat innan. Och nu kan jag ju handla på systemet själv...
Suck. Men ändå. Vad hände med mig?
Jaja. Det är väl skönt ändå.
Jag minns förra nyår, och jag väntade hela kvällen på ett samtal på telefonen som aldrig kom. Något som skulle förstöra min kväll.

Men det samtalen kom aldrig.
Kvällen var jättebra helt enkelt.

Så, vad har hänt som är nytt i år?
1. Jag har pojkvän. (Wow, den var oväntad, va?)
2. Jag använder klänning oftare. (Jag som alltid trodde jag var en byxtjej)
3. Jag tränar igen. litegrann. (När jag kommer ihåg alltså)
4. Jag har inga jobbiga finnar längre. (Eler tja, när jag jobbar på IP känns det inte så bra)
5. Jag har haft andra jobb än IP och guidejobb. (Alltså Bon Aquaskräpet.)
6. Jag har pluggat på högskolan. (snart 15 poäng. Wow...)

Så, vad ska jag göra för nytt i år?
1. Komma ihåg att gå och träna varannan dag. (My god, varför är det så svårt?)
2. Förvandla min pojkvän till icke spelnörd. (Det passar bättre på dom ouppnåeliga målen. gah)
3. Skaffa en decent utbildning. (Om nu jag börjar söka lite så går det nog bra.)
4. Skaffa ett decent jobb. (Jag måste skicka ut ansökningar! Gah!)
5. Sluta göra av med pengar. (Lär ju hända. Jag gillar att handla)
6. Flytta. Nånstans. helt enkelt. (Jag orkar inte med Eskilstuna. Jag gör det inte)

Och till dom mer ouppnåeliga målen... än så länge?
1. Skaffa en bil. (En fin och ny. Vilket lär ta åratal)
2. Cykla mellan Karlstad och Ransäter. (Vilket inte lär hända då jag inte bor där längre)
3. Det där jobbet jag vill ha... regissör. Skulle sitta fint (När ska jag sluta tjata?)
4. Hoppa jorden runt. (Lär aldrig hända. Någonsin. Jag orkar inte)
5. Sluta säga "gräslökspaj" varje gång jag inte vet vad jag ska säga. (Japp, det lär hända...)
6. Vinna 35 miljoner på det där dumma programmet på tv 3. (Om jag nånsin kommer fram så)

Så, det här är alltså mitt kommande år.

Jag ska nog ärligt talat skriva en checklista på precis vad jag ska göra varje år.
Som exempelvis:
20 år:
1.Se pyramiderna.
2.Göra chokladpopcorn.
3.Köpa ett par ytterst obekväma skor.

exempelvis alltså.
Jag har inte gjort nåt av det där sen jag blev tjugo. Och jag lär inte se pyramiderna det här året.
Dessutom har jag en spärr för att köpa obekväma skor. (Jag minns de underbara playboykaninenskorna i Santa Cruz. Jag gråter än. Men de var så otroligt obekväma att jag vill gråta. Så det var bara en loose-loose situation.)
Kanske ska göra chokladpopcorn dock. Jag har för mig att Emil aldrig har gjort det.
Fast det är ju så fettbildande.
Suck. Jag får finslipa min lista.

För övrigt, tack alla ni som kom hit på nyåret!
Har några speciella personer att nämna nu såhär vid biktstolen. Några väl valda ord kanske, några förlåt och några tack. För nu är det ett nytt år, och nu måste det bli annorlunda.

(Varför ska man ta nya tag på nyår? Varför ska man börja om? Det går väl lika bra när som helst. Fast nyår är ju mer av en markering iförsig...)

Tack speciellt till Sanna, det var jättekul att ha dig här!
Hoppas inte tjejerna skrämde dig i Emils rum när de började prata tjejsnack.
Och hoppas att resan gick bra hem. Synd att vi inte hann spela så mycket Caesar. För övrigt har Ken klarat alla banor. Hur är det möjligt??

Och Annelie, dig ser jag fram emot att typ bo ihop med.
Iallafall din pojkvän kommer väl jag se mer utav. Han bor ju här på riktigt.
Vilket varken du eller jag gör. egentligen. Men det pratar vi inte om.

Och Frida, jag är ledsen för att vi inte spenderat så mycket tid ihop det senaste halvåret.
Och jag är ledsen för att du inte var i närheten på nyår.
Men allt har ju en tid.
Jag kommer hem snart. Innan du åker. Säg bara till mig när du hellre vill vara med Pierre.
Och du, jag tror det börjar bli dags för att göra en ny film..?

Och Daniel, förlåt mig för alla mina konstiga humörsvängningar och gråt och allt sånt. Jag vet att du inte gärna vill handskas med sånt. Jag ska sluta med det.
Och jag ska komma och hälsa på oftare. På gotland alltså. Med dig och Frida.

Kattis och Sis, jag tycker att det är trist att vi inte har setts så mycket de här senaste månaderna. Jag lever än, jag lovar. Vi måste ses och träffa varandra lite oftare helt enkelt.
För sjutton, vi kan ju bara gå emellan pojkarnas lägenheter. Fast det är långt till Martin... men what the hell.

Line, Rebecca och Erika, min vänner, jag har inte sett er sen i somras. Varför undrar vi alla. Tja... pengar, tid, pengar... Men jag ska. Och ni med. Rebecca bor ju bara en timme bort och det kostar ju typ inget. Fast det är svinlångt till förorten jag måste åka till. Suck. Kan du inte bara hämta mig på stationen? och Line... tja du bor skitlångt bort och det kostar minst 3 miljoner (okej, liten överdrift) att åka till dig. Men jag kan väl börja lägga undan pengar eller nåt. Jag vill se din lägenhet. Men då ska du ha fest också!! Jag vill se om nån av dina nya vänner är bättre än mig.
Erika ska jag också hälsa på. helst den här månaden. JAg har ju lovat. Men jag tror det får bli nästa månad. Pengarna blev till sparpengar när jag lånade för mycket.Jag ska jobba skitmycket tills nästa månad. Med start om en vecka. Måste plugga tills dess.

Emil, älskling, tack för att du stått ut med alla mina dumheter de här senaste 6 månaderna. Vi börjar förstå hur vi fungerar numera och jag är så glad att vi fungerar.
Och förresten så är du väldigt snygg i skägg.


Tack alla för året som varit. Jag hoppas att ni är kvar med mig i nästa liv.

Journalistiskt innehåll

Höga berg och djupa dalar. Här, omkring 65 mil söder om Haparanda så finns inte sånt.I Kalmar är jorden platt. Här ryms plötsligt bara skolan, och för en före detta pokerdealer så är faktumen svåra att greppa.
.
Hur gör man egentligen för att spara pengar?
Hur beter man sig som student?
Och hur i hela friden håller man sig så uppdaterad som en journalist borde vara?
//Eligin

Made by Eligin ©