Lilla katt var är du?

Idag har jag varit ute och letat katt. En katthona hade rymt i fredags från djursjukhuset, direkt efter att hon hade blivit kastrerad. Jag kände att jag inte bara kunde sitta bredvid och titta på, så jag skrev ut ett antal flygblad med en bild på katten och packade ner det tillsammans med ett tetrapack kattmat. Sen åkte jag ut till djursjukhuset. Jag ställde ut mat på ett antal ställen och satte upp lappar på träden.
Men ingen katt syntes till.
Stackars katt, hon är alldeles ensam och nykastrerad och har just blivit skild från sina kattungar som nu väntar på henne i Västervik. Hon måste vara sjukt förvirrad och har antagligen ont också på grund av ingreppet.
Jag var ute en sväng på kvällen också, för att se om maten denna gång hade blivit rörd.
Men nej.
Nu tror jag inte hon finns i närheten längre. Kanske är hon på väg tillbaka till Arby där hon bodde innan hon och ungarna fångades in.
Önskar bara att jag hade kunnat hjälpa till att hitta kattstackarn.

Trevlig lördag

Idag har varit en bra dag.
Vaknade upp av mig själv vid en helt okej tid med siktet att åka bort till Kosta outlet. Tyvärr vaknade inte Emil, min kära sambo, särskilt tidigt. När jag väl väckte honom bad han om 10 minuter till för att blunda lite. De där tio minuterna blev några fler kan jag lova.

När jag väl var klar för att åka så ringde plötsligt pappa.

- "Hej, är du i Kalmar? Jag är där om en timme. Ska vi gå och äta lunch?"

Självklart säger jag inte nej till pappa, och funderade på att lägga Kosta boda till en nästa helg. Som jag gjorde förra helgen. Fast det går ju inte. Nästa helg är ju skördefesten på Öland och det vill jag inte heller missa.

Nåväl. Lite överslagsräkning i huvudet fick mig att tro på att vi nog skulle hinna till Kosta trots allt. Trots Emils smått hoppfulla kommentar om att vi nog inte skulle hinna dit men "självklart kan vi försöka om du vill, älskling!"

Klockan var tolv. Pappa skulle komma fram vid ett. Lunchen skulle kanske ta en timme.
Resan till Kosta skulle också ta cirka en timme. Då skulle vi vara framme vid tre, kanske halv fyra.
Kosta outlet stänger klockan sex.
två och en halv till tre timmar på en outlet? Taget!
Och tänka sig, planeringen fungerade alldeles utmärkt. Vi kom iväg till Kosta vid halv tre och var i Kosta strax efter halv fyra. Lunchen med pappa var trevlig och det var kul att träffa honom igen.
Trevligt att han ringer när han är i stan eller på genomresa, som nu. Han var på väg ner till Sturkö för att fixa det sista med huset inför vintern.

På Kosta outlet hade jag dock ingen tur. Det fanns inte så
mycket som jag blev intresserad av. Men Emil hittade i alla fall en snygg skjorta och ett par byxor. Och jag hittade faktiskt tillslut ett par snygga skor till i vinter. Kanske ska börja använda dem redan imorrn.
Jo det ska jag nog.

För imorrn måste jag ner till stan. Jag har en otrolig brist på hela strumpor och icke urtvättade trosor. Och så kan jag inte ha det.

översta bilden: De hade en jättestor lekhörna för barn på Kosta Outlet, med massor av klättermöjligheter och såna där plastbollar och grejor överallt. Emil var helt lyrisk och avundsjuk på alla barn som fick gå in där.

Radionyheter i Kalmar

Det börjar bli tråkigt att läsa de lokala nyheterna. Massor av det som skrivs i tidningen idag gjorde vi nyheter av igår.

"vadå, skriver de om att jobbannonserna har ökat? Det visste jag väl, det skrev ju jag ett telegram om igår."

Idag var jag och besökte en grisfarm i Kalmar, vilket måste ha varit det roligaste och mest lärorika jag gjort hittills i den här kursen.
Vad jag lärde mig?
Jo, jag lärde mig att dödligheten hos griskultingar är cirka 1,5 av 13 stycken. Suggorna är så klantiga att de ibland rullar över sina små kultingar eller helt sonika lägger sig på dem. Smart det låter. Som tur är för man statistik på det, så om en sugga är ovanligt klantig så slutar man ta kultingar på henne. Man får komma ihåg att det är en grisproduktion och inte en 4h-gård som jag gärna förväxlar grisfarmar med. Det är ju det enda sättet jag har sett grisar på förut. Nu har jag i alla fall sett grisar så att det blir över. 500 suggor! Och det var bara de grisarna som var i kultingproduktionen. Med alla småkultingar och galtar så har jag ingen aning om hur många det var.
Jag lärde mig givetvis mer, men det sände jag tidigare idag. Förhoppningsvis blir det något av det här inslaget, kanske får jag med det på radion den här gången.

Nästa vecka behöver jag i alla fall inte åka runt som en annan taxichaufför. Då blir jag nyhetschef och får sitta och hitta nyheter istället och delegera jobb. Det kanske passar mig?

Funderingar om jämställdhet

Den feministiska sidan av mig gör ibland mer eller mindre engagerade utspel.
Samtidigt skrattar jag halvengagerat när feministiskt initiativ bränner 100 000 kronor (Ge pengarna till mig istället!) för att tydliggöra skillnaderna mellan lönerna.
Vem ska det hjälpa liksom?
Fast det kanske det gör.
Jag avskyr faktumet att min manliga kollega ska kunna tjäna tusenlappar mer än mig, enbart grundat på sitt kön.
Fast... vad beror det på?
Är det för att jag är kvinna, eller är det för att han är bättre på att förhandla?

Det finns yrken där kvinnor i snitt tjänar mer än män. Fast... då pratar vi om hundralappar. En skådespelande kvinna tjänar i snitt ca 400 kronor mer än sin manliga kollega (I Sverige visserligen, och det handlar väl om fast anställda? Det framgår nämligen inte), medan en manlig värdepappermäklare tjänar hela 23 000 kronor mer i månaden än en kvinnlig sådan.
Skillnaderna är ju påtagliga.
Det måste ju finnas en anledning någonstans, och för att vara ärlig så vill jag inte riktigt tro att det handlar om dålig jämställdhet.
Vi lever väl i världens mest jämställda land?
Hur ser det då ut i resten av världen?

För att gå till ett totalt orelaterat ämne. Eller nej förresten, det är inte orelaterat. Det är i högsta grad relaterat. I år är det 89 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Ett stort steg för jämställdheten.
Så idag bestämde jag mig för att äntligen ta mig till en röstlokal nära mig (även om biblioteket är närmare). Skönt att slippa köerna på valdagen.
Förtidsröstning är ett fantastiskt påhitt.

En bortamattes bekännelser

Frida tittar efter mig när jag går kvart i åtta på morgonen.
"Men matte, ska du åka redan?" Ser hon ut att tänka.
Stackars liten. Det kan inte vara lätt att vara ensam hela dagen med syrran när hon ändå är van att både jag och Emil, eller i alla fall jag är hemma hela tiden.
I somras var jag bara borta korta stunder, några timmar på sin höjd. Nu är jag borta från åtta ändå till fem på eftermiddagen. Emil åker vid tre så katterna blir ju inte lämnade ensamma mer än två timmar, men det känns ändå elakt att bara åka iväg när de vet att jag brukar stanna med dem.

Fast det får de tyvärr vänja sig vid, så är det ju. Skolan tar väldigt mycket tid, och oavsett vilken kurs jag går så kommer jag att vara borta större delen av dagen. Och om Emil börjar jobba dag så blir det ännu värre. Då blir de ensamma 8-9 timmar per dag.

Det är inte lätt att vara en liten katt som behöver uppmärksamhet.

bilden är tagen av min syster, Frida. Motivet är katten Frida. Det är inte lätt med namn.

Journalistiskt innehåll

Höga berg och djupa dalar. Här, omkring 65 mil söder om Haparanda så finns inte sånt.I Kalmar är jorden platt. Här ryms plötsligt bara skolan, och för en före detta pokerdealer så är faktumen svåra att greppa.
.
Hur gör man egentligen för att spara pengar?
Hur beter man sig som student?
Och hur i hela friden håller man sig så uppdaterad som en journalist borde vara?
//Eligin

Made by Eligin ©