Kärlek och Rolling Rock

Igår var Daniel, jag, Frida och en tjej som heter Sandra på Rolling Rock. Vi gick dit en stund innan tio för att få slippa betala inträde. Det var smart.
Så vi hade jättekul , efterssom vi stod i schlagerbaren större delen av kvällen.
Alla blev helt galna så fort Linda Bengtzing började spelas. Eller Grease.
jaja.
Efter tvåtiden drog vi med oss lite kompisar hem och satt och snackade ett bra tag innan dom äntligen gick hem.
No offense, hörni, men jag blev trött bortåt fyratiden.

Och sen somnade Daniel, Frida och jag uppe i min säng. (Jag har absolut ingen aning om varför vi alltid somnar allihop i samma säng varenda gång vi är ute. Jag gillar när min säng är stor! det vill säga tom.)

I övrigt har jag legat och myst här uppe med Emil halva dan. Jag saknar honom något enormt. Ibland är det svårt att förstå att jag faktiskt är inne i det här. Att jag faktiskt är kär.
Frida blev så förvånad när hon hörde mig prata i telefon med Emil runt elvatiden igår kväll.
Hon hörde åtminstone två meningar hon aldrig hört mig säga förr.

men jag kommer säga det igen. Inget i hela världen är viktigare än min syster.
Och det vet hon. Hon är ändå min allra bästa vän.