Prata med folk vi inte känner? Var det inte det mamma sa till oss att INTE göra?

Jaha, så har tre veckor gått på den fem veckor långa kursen som jag går på nu.

Och givetvis så ska de ge mig en skrivuppgift nu.

En uppgift som går ut på att jag ska skriva en journalistisk text (tänk att det är till en dagtidning) som ska handla om motsatser.

Till detta ska jag intervjua två personer som tycker om de här motsatserna. exempelvis om en gillar vinter, så ska den andra gilla sommar.

men jag får inte intervjua personer jag känner! Och jag får inte intervjua folk i klassen!

Vem sjutton ska jag då intervjua?

Det är tydligen tillåtet att intervjua folk man känner lite, men jag känner ju ingen ens lite.

Fan då, nu får jag gå runt och prata med folk på stan, efterssom internetintervjuer och telefonintervjuer är INTE okej.

Nehe.

Tack då.

Min plan är att under helgen gå runt och fråga folk på högskolebiblioteket här i stan om något som jag ännu inte vet vad det är. Det gör mig sur.

Jag måste ju komma på något fort nu.

Jag har ju bara fyra dagar på mig!!!

Vad mycket enklare det hade varit om jag kunde gå via internet...

Eller vänta!

Det kanske jag kan?

Fast få till ett personligt möte? Jag menar, hur lätt är det att gå runt och fråga på måfå om folk gillar en viss sak? Jag kanske hittar 75 pers som alla gillar vintern men ingen jävel som gillar sommarn. Inte för att just det skulle hända, men ni fattar poängen.

Allt jag behöver göra är att hitta ett forum för mitt ämne, hoppas på att den är hyffsat aktiv och därefter helt enkelt FRÅGA folk om de kan tänka sig att träffa mig över en kopp kaffe för min journalistiska uppgift.

Låter fint!

Eller hur?