Pärlplattor

Händelserik helg kan man säga.
Och det har varit skönt på samma gång. Att få träffa sina vänner här i eskilstuna är ju bara för underbart!

Igår efter festen hemma hos Martin och Sissela kom vi hem strax efter halv fyra på natten. Oh my god jag var trött, för på morgonen skulle vi givetvis upp till tio för att mamma och Emil och jag skulle gå på pingstkyrkans loppis. Den var stängd givetvis. Det är ju allhelgonahelgen!
Så vi fick låna bilen (eftersom våran bil för tillfället är på service och troligen kommer få stanna där ett antal veckor. Fan)och åka hem till Emils föräldrar för att få träffa dom och djuren lite innan vi skulle åka tillbaka till sundsvall.
VI sticker sen hem och äter lite och Emil sticker iväg till Jonas och Therese där de ska spela rollspel. Detta börjar dom väl med nångång runt tre tror jag.
Själv stannar jag hemma ett tag tills jag på nåt outgrundligt sätt kommer på hur MIRC fungerar och lyckas prata ihop mig med Markus och Sissela om att vi också ska åka över till Jonas och Therese för att se på film.
(Nu har jag givetvis glömt hur man kommer in på MIRC, jag har till och med försökt!) Så jag lånar bilen igen och hämtar upp de andra och även Kattis som ville följa med.
Där lägger man pärlplattor (Jag skojar inte! Jag har bildbevis, men Emil har kameran) för brinnande livet. Det ska bli en jättelång stor pärlplatta på 20 meter.

Givetvis känner jag mig lite pysslig just denna dag så jag ger mig i kast med en platta. Det går givetvis jättebra, trots att jag är skittrött då jag inte sovit så mycket och dessutom måste försöka mig på att följa något slags mönster som ska föreställa nån trappa i plattan.
Hihi vad nyttig jag känner mig!
Sen gör jag en till platta. Markus blir glad för att jag hjälper till.
Det var lite roligt.
Vi såg lite filmer också. En halvdålig men smått rolig (Jag såg inte hälften eftersom jag lade pärlplatta) som hette "Death on a funeral". Vi såg också "Kärlek på menyn" som jag velat se länge. Den var extremt förutsägbar.

RUnt halv ett börjar jag bli riktigt trött, så Sissela och jag bestämmer oss för att strunta i killarna och istället ge dom lite dåligt samvete (Ja okej iallafall jag) så vi sticker hem. Stackars Emil. Han lär väl ringa om sisådär en timme. Hoppas fan på det annars tänker jag sova och då kommer stackarn inte in. Jag vågar inte somna ifall jag lyckas somna så djupt att jag inte hör när han ringer och det vill jag helst inte utsätta honom för.
Så jag får väl vara vaken nu tills han kommer hem. Hoppas verkligen att det inte dröjer för länge.

Men men. Pärlplattor! Det är kul. Men man får ont i nacken.