Så det var så här det blev

Jag sitter ensam på mitt rum. Jag behöver vara ensam.
Lämnade in tentan för ca 2 timmar sen, och för ett tag sen kände jag mig rätt bra.
Trött, väldigt trött. Det är därför jag inte har ringt till dig, Emil.
Jag orkar inte riktigt, jag är så trött. Men jag kan inte sova.

HÖgskolan har för övrigt ett väldigt fascistiskt system i SCB-lokalerna. Vill du in till en dator så får du fan dra dit kort och skriva in din kod femhundraåttio gånger.
Och ska du ut ur rummet får du fan slänga igen dörren innan 30 sekunder gått, För om den tiden hinner gå är du körd.
Då går larmet.
Yes. De litar på folk här.





Varför glömmer du bort mig?
Det förvånar mig mer än du tror, sårar mig mer än du tror.








varför glömmer folk att jag är skörare än ni tror?
Kanske inte så lätt att minnas alla gånger.
Det är bara det, att du om någon borde veta.




Så livet är verkligen som ett par ingångna skor.
Helt oväntat, från klar himmel, så måste du klacka om dom.

2 kommentarer:

Frida T | 4:57 em

Det är inte så. Det är bara självklart.

Det är bättre att vara självklar än att vara den som man måste planera att träffa.

Tänk att DU inte förstår det.

Anonym | 4:58 em

Jag glömmer dig inte och jag hoppas att du vet de, men jag kanske inte heller mår så bra känslomässigt just nu och tänker inte så mycket på vad jag skriver och gör.

förlåt, jag är en dum människa.

Journalistiskt innehåll

Höga berg och djupa dalar. Här, omkring 65 mil söder om Haparanda så finns inte sånt.I Kalmar är jorden platt. Här ryms plötsligt bara skolan, och för en före detta pokerdealer så är faktumen svåra att greppa.
.
Hur gör man egentligen för att spara pengar?
Hur beter man sig som student?
Och hur i hela friden håller man sig så uppdaterad som en journalist borde vara?
//Eligin

Made by Eligin ©