Lägenhetsfunderingar

Frida och Pierre har åkt nu och lägenheten på Trollbackevägen 14 står tom.
Jag avskyr att flytta. Ändå funderar jag på att göra det. Igen. Inom samma stad. Igen.
Men jag har kriterier nu, och det hade jag inte förut. En hyfsat billig lägenhet (under 5000 kr) på 40+ kvadrat med balkong, nära stan. Balkong är viktigt. Jag vill att katterna ska kunna gå ut litegrann, åtminstone på balkongen. Mina små kattflickor är värda det bästa och även om det fungerar i vår lilla lägenhet så vill jag kunna erbjuda dem lite mer plats. När vi ändå ska bo här i två år till så kanske man skulle hitta en lägenhet som passar oss fyra? ett försök blir det i alla fall.

Då poppar en idé upp i huvudet. Köpa lägenhet? Martin gör ju det. Han ska flytta till Stockholm med sin flickvän Sissela eftersom hon ska plugga där. I ett år.
Men sen då? Jag tror att de vill bo där oavsett. Och det vill ju jag med. Bo i Stockholm alltså.
Kanske är det en idé att köpa lägenhet när man flyttar dit. Ta ett lån liksom. Pappa sa alltid att det var slöseri med pengar att hyra. Och jo, det är det ju på sina sätt. Fast det är ju bra också, enklare, du måste inte betala en massa runtomkringkostnader (Förutom el då). Fast i stort sett är det väl samma sak.

Men här borde det nog bli en större lägenhet. Även om jag älskar min lilla enrummare.

Högre priser som gynnar vem?

Jag har svårt att förstå regeringens anledningar till att avreglera bilbesiktningen och göra det möjligt för flera att ta sig in på den marknaden. Syftet, enligt regeringen, är att ge fler stationer och bättre service. Ja, det kommer vi säkerligen att få.
Det ska bli som med avregleringen av apoteksverksamheten, som jag personligen uppskattar. Det är bra med fler butiker och längre öppettider. Men apoteket har något som bilbesiktningen inte har - ett fast pris på receptbelagda varor. Resten går heller inte att höja priset på, man måste ju fortfarande konkurrera med de andra butikerna.
Med bilbesiktningen är det något helt annat. Fler stationer och högre konkurrens leder inte till lägre priser. Fler stationer kräver mer arbetskraft, arbetskraft betyder mer pengar. fler stationer betyder också att antalet bilar på varje bilbesiktningsställe kommer att förminskas och läggas ut på de andra stationerna. Det betyder att varje station MÅSTE ta mer pengar betalt för att kunna hålla sig flytande.

Det betyder att priset kan chockhöjas, och troligen kommer att göra det också om man tittar på grannlandet Finland.
Synd, när de allra flesta av sveriges befolkning är nöjd med bilbesiktningens nuvarande funktion. Sök bara om det på google. Mängder av tidningar nämner att folk är nöjda

Hur många vill betala mer pengar för att besiktiga sin bil, även om det ger bättre service? Vad skulle den extra servicen innebära förresten? Att de är trevligare? Att de fixar småsaker på bilen?
Jag vet inte. Det får jag väl se nästa år. I år har jag redan besiktigat bilen för att undvika de höjda priserna åtminstone en gång.

Förkyld i sommarvärmen - jag fattar inte.

Kul med städning av syrrans lägenhet när jag också börjar bli förkyld precis som Emil. KUL!

Så nu, en vecka efter att Martin och Sissela lämnade sin förkylningssmitta och fullständigt däckade Emil, har jag börjat känna av symptomen själv. Eller njae, jag låter inte som Emil än. Han låter som en whiskeydrickande storrökande bluessångare, jag låter som jag brukar. Jag har bara lite ont i halsen.

Midsommardag och jag tar det lugnt

Idag har varit en lång dag. först väcktes jag bryskt av Frida vid 4-tiden på morgonen som gjorde en kullerbytta rakt på min mage. Jag var inte glad då men lyckades slutligen somna om. Tills klockan slog åtta. Då vandrade Martin in i lägenheten. Han kom från Midsommarfestivalen i Emmaboda och ville nu ha lite välbehövd sömn som vi lovade honom att få i vår lägenhet. Han sov till klockan 14.00, sen parkerade han sig i en stol och satt där tills klockan slog 18.52. Då bestämde han sig för att duscha och sen åka tillbaka till Emmaboda för att se Eskilstunabandet Svart.
Själv gick jag upp vid tiotiden när mamma ringde och jag konstaterade att vi inte skulle återvända till Sturkö idag. Emil är dunderförkyld. Så de blev hemmasittande framför tvn med pizza istället för öliv på Sturkö.

Midsommarfirandet igår var verkligen jättetrevligt förresten. Lekarna gömde jag mig ifrån, men som tur är så är både pappa och min systerson Noel glada i lekar. Här intill har är det någon lek som går ut på att man binder en ballong i sitt ben och sen ska man försöka ha sönder sina motståndares ballonger. Det är alltid roligast för åskådarna!!

Sturkö är verkligen helt underbart på sommaren, även om jag känner mig gammal när jag ser att barnen på granngården har vuxit upp. De var ju jättesmå sist! Och nu är den äldste fjorton år. Det är helt otroligt.
Men det är ju som det är. Jag börjar bli gammal, och om inte gammal, så i alla fall äldre.

Nu ligger jag på mattan och myser med Freja som är på ovanligt bra humör idag. Man har fått klappa och kela med henne hela tiden idag och det ser jag som ett gott tecken. Frida har lagt sig under sängen i sin favoritsäng där hon uppenbarligen har fastnat. Hon har nämligen legat där hela dagen. Fast å andra sidan har ju både jag och Freja varit på i stort sett samma plats hela dagen vi också, så jag ska väl inte kasta sten i glashus.
Nu ska jag se den uppenbart dåliga filmen House of wax. Den verkar redan sämre än vad jag nånsin kunde tro.

Typiskt.

Sissela och Martin med förkylningsbaciller

Det enda som är mer slött än Sissela och Martin en morgon (läs klockan 14.00 på dagen) är förkylda Sissela och Martin. De kliver verkligen aldrig upp. Men det är okej, de är så söta där de ligger på Fridas och Pierres luftmadrass. Det tycker katterna också, de springer ut dit hela tiden för att titta på de två huvudena som ligger där ute i köket. De rör på sig ibland också, vilket Frida tycker är sjukt underhållande.

Ja, Sissela och Martin är här och de har smittat både Emil och sig själva med förkylning. Själv känner jag att det gör ont i ena halsmandeln men värst är nog munblåsan som kom som på beställning när besökarna kom.
Katterna mår i alla fall bra, de tycker att Sissela och Martin verkar vara trevliga personer som dock kommer en aning för nära ibland. Men det kan de leva med.

Frida har spenderat morgonen med att klösa på Emils fötter. De måste vara roliga eftersom han ligger och vickar på dem hela tiden när han sover.Hon blir livrädd varje gång han hoppar till, men hoppar alltid upp en stund senare för att göra exakt samma sak. Stackars Emil.


Besök på väg! En snabbstädares bekännelser.

På något vis hade jag helt glömt av att mamma ochpappa med storasyster och barn är på väg. Jag vet inte hur. Jag pratade ju med mamma så sent som igår och med pappa så sent som idag. Men jag glömde det. Tills för några timmar sen. När jag kom fram till att lägenheten såg ut som en svinstia. Katterna ogillar ljudet av dammsugaren, det enda vi har kunnat vara duktiga med är att diska. Under sängen har det blivit dammigt och äckligt och kattfilten måste verkligen skakas av. Kattsanden luktar skit och dammråttor ligger överallt i hörnen. Trösten att det i alla fall är diskat är inte stor.
Så vad göra? Jo, snabbstäda. I panik ringer jag syrran för att beklaga mig över att jag inte har förstående katter som inte blir rädda för dammsugaren. Hon berättar då att hon har en torrmopp hemma, som jag kan använda för att bli av med dammråttorna. Sagt och gjort, jag möter Emil i dörren som precis har kommit hem ifrån djuraffären. Med sig har han ny kattsand som är lätt parfymerad, tillsammans med luktbortagarspray och en ny kattlådespade.
Men vart är sopborsten och skopan till den som jag också beställde?

Frida skvätter så förfärligt i sanden nuförtiden, så jag vill ju vara förberedd och kunna soppa bort sanden och hälla tillbaka den. Det har jag pratat om i evigheter här hemma, så hur han kunde glömma är en bra fråga. Men glömt är det. Så jag skriver upp en ny sak på min att göra lista och åker iväg hem till Fridas tomma lägenhet för att göra en räd efter torrmoppen.
Emil lämnades i tryggt förvar med katterna och order om att göra rent under sängen och skaka av filtarna.
efter några fruktlösa försök att hitta den jäkla torrmoppen, som Frida sa skulle finnas nånstans i lägenheten utan att vara nerpackad, gav jag upp. Det spelar ingen roll vad Frida än säger, den fanns inte att hitta.
Istället tog jag med mig veledamoppen i hopp om att den kanske skulle kunna hjälpa mig. Nästa punkt på listan - Hitta en sopborste med tillhörande skopa.

Det är inte lätt att hitta sånt, konstigt nog. Jag var 100 procent säker på att det skulle finnas på Jysk. När jag inte kunde hitta det kände jag mig 150 procent säker på att det skulle finnas på Rusta. Jag hade fel. Irriterad begav jag mig till Ica maxi, där jag tyckte att det absolut borde finnas. Först hittade jag bara en halvtaskig borste från eldorado, vilket gjorde mig gråtfärdig. Men plötsligt så fanns den bara där. Musik spelades i mitt huvud. Ungefär så här. Mer dramatiskt än så blev det inte, så jag köpte borsten och åkte hem.

Väl hemma började jag snabbstäda. Och nu är det hyfsat rent här. Så pass rent som det kan vara när man har två nerskräpande katter boende i lägenheten. Kattsanden luktar mycket bättre, det är rent under sängen och badrummet ser fräscht ut. Till och med köket är städat. Fantastiskt. Ibland går det.

Och just det, Sissela och Martin är också på väg. Ikväll kommer de. Förhoppningsvis, de har i princip just åkt misstänker jag. Men det är okej. Katterna är på ett harmoniskt humör, Frida ligger i den nyinköpta kattsängen (med tanke på att kattsängarna från katthemmet snart måste tillbaka) och Freja ligger på sin andra favoritplats, under soffan. Inte för att jag förstår varför hon vill ligga där, där är det fortfarande smutsigt. Men jag har inte hjärta att lyfta på soffan och dammsuga när hon ligger där. Hon verkar trivas i alla fall.

Kanske är de på bra humör på grund av feliwaydoftavgivaren som jag monterade igår. Tur att sånt finns. Jag vill ha minimum av stress från de två.

Tjejerna gör framsteg!

Ännu en dag och katterna gör fler och fler framsteg.
Dock kan jag inte lova att de kommer att vara så här roliga när vi får besökare. Hittills har de bara träffat min käre vän Ken som var på besök samma dag som de kom hem till oss, och då var de inte särskilt sociala med någon av oss, även om Freja sprang runt en hel del i lägenheten (utan att vi ens en gång såg henne gå, plötsligt så satt hon bara på ett annat ställe).
Frida har slappnat av riktigt mycket och är nästan helt lugn med att vi kommer fram och klappar henne. Blir det för mycket så går hon bara därifrån. Fräser gör hon som tur är allt mer sällan.
Det märks att de har vant sig ganska mycket vid att vara här. Frida är så fin när hon bara ligger och myser på en hylla på trädet. Hon ser så söt ut och verkar trivas riktigt bra här nu!

Idag klättrade hon högre i klösträdet och hittade ända upp till toppen. Tyvärr hann jag inte ta en bild på det. Hon var inte så imponerad av den höga höjden ändå och valde istället att lägga sig på hyllan längst ned.

Där låg hon ett tag och tittade på mig när jag försökte få några bra bilder på Freja.

Allt går att lösa med massor av godis och ännu mer tålamod!

Freja vågar sig också allt närmare och närmare nu. Från att springa iväg och fräsa varje gång vi kommer nära så stannar hon numera kvar där hon är, i alla fall lite längre. Fräser gör hon lite smått ibland, men bara om vi är för snabba i våra rörelser. Hon ser inte lika rädd ut längre heller.
Igår lekte hon med Emil och vågade sig riktigt nära. Hon lyckades till och med kloa hans ben ett antal gånger när hon far runt. Emil ojade sig hela tiden men Freja hade kul. Det är skönt att se att hon slappnar av allt mer i vårt sällskap.
Idag bestämde jag mig också för att ta bort alla insynsskydd i vardagsrummet för att katterna skulle få titta ut.
Tyvärr var ingen av dem särskilt imponerade av utomhus, de slängde en blick på det och sen gick de tillbaka till sina favoritplatser.

Frejas favoritplats är under korgstolen där hon kan ligga gömd bakom Pierres tröja. Där har tröjan hängt ändå sen Pierre och Frida åkte till Götet. Tvättad och färdig skulle den lämnas tillbaka då.
Men tyvärr var det ingen som frågade efter den så jag glömde bort det, och nu är den Frejas
favorittröja att gömma sig bakom och busa med.

Förlåt Pierre.

Jag lovar att tvätta den och lägga den i bilen innan ni kommer tillbaka så att det är
ett minimum av katthår på den.

Fridas favoritplatser varierar, men man kan inte säga att hon inte försöker. Hon påminner en del om Sheldon i the big bang theory, hon måste bara hitta den perfekta platsen.
Hon har hittills provat handdukarna i badrummet, soffan, sängen, båda kattsängarna, samtliga platser på klösträdet, Frejas favoritplats och mitt på mattan.

Prinsessbröllop - idag skrivs historia

Som den tidigare republikan jag varit så borde jag egentligen inte vilja skriva om det här. Men jag har ändrat uppfattning. Jag har faktiskt suttit bänkad sen klockan halv 3 idag vid tv4 för att få se bröllopet som det har pratats om så länge. Jag ville se klänningarna, kungligheterna, kortegen... och så självklart vigseln. Sambon sitter inne vid datorn och spelar counterstrike. Han fnyser varje gång jag oooar varje klänning som går förbi. Mette-marits vackra klänning och Drottning Margrethes vackra gröna klänning med något av det snyggaste snittet jag sett.

Det är kanske svårt att förstå att monarkin är så viktig i Sverige, och att det här bröllopet är otroligt hypat. Men det är faktiskt okej. Jag skulle gladeligen vara en av alla journalister som får kommentera bröllopet.

Och ärligt talat, idag skrivs historia. Viktoria fick som hon ville, hon blev förd av sin far en bit på vägen i kyrkan, och möttes på mitten av Daniel och prinsen, där Daniel tog över kungens plats.
Det tyckte jag om. Hon skulle få bestämma själv oavsett vad de som tjatar om jämlikhet tycker.
Nu har vi en ny prins av Sverige, Daniel Westling är ett minne blott.

Kattfilm

Det är inte meningen.
Men jag kan verkligen inte hjälpa mig själv här.
Jag vet att jag nästan bara skriver om katterna. Fast de har visserligen bara varit här i sex dagar och det är så kul att rapportera om deras framsteg.
Nån vill ju säkert se några små söta bilder och videos med de små liven.Så här kommer en liten film. Jag har själv pimpat den med musik. Mest för att ni inte ska få höra den irriterande tv:n som alltid står på här hemma.

Katterapi, som det också kallas.

Plantan tar kål på mig!

Här sitter jag och sköter den jäkla blomman var och varannandag, den får stå i fönstret för solljus, jag sprejar den med vatten och vattnar den varannan dag. Och så gör skräpet så här mot mig? Den är ju gul i bladet!!Och inte ser den speciellt lycklig ut heller, trots mina strapatser. Jag till och med renar luften åt blomstackarn. Skitblomma säger jag bara.

Här har jag ansträngt mig för att komma ihåg blomman men den vägrar v
äxa och se glad ut. Det är ju så att man vill gråta.

Det var min kära syster Frida som kom och lämnade blomman. Hon bad mig sju gånger om att komma ihåg att vattna den och se till så att den inte blev klöst på. Den har inte blivit klöst på, den har blivit vattnad. Det är inte mitt fel om den dör.
Men jag ska minsann ta och be syrran att komma och hämta den, jag vill faktiskt inte ha på mitt ansvar att blomman faller ihop och dör för mig.

Frida, om du ser det här, åk hit och hämta din blomma om du vill se den i livet. Den gör mig deprimerad.

Istället lägger jag upp lite trevligare bilder på Frida som har börjat slappna av rejält här hemma, trots att hon är lite småsur på oss eftersom vi blev tvungna att hålla fast henne och rengöra hennes öga. När väl den pinan var klar fick hon ögondroppar för att hålla geggan borta från hennes ögon. Stackars liten. Men hon satt så fint och snällt mellan Emils ben och gjorde inte motstånd eller stretade emot.

Vi har ett klösträd. Och det är stort!!

Som några av er vet så beställde jag ett klösträd på tyska ebay för cirka en vecka sen. En mycket bra säljare faktiskt, med många klösträd varje dag till bra priser om man har tid att vänta. Klicka här för att se hans auktioner.
Nu har det hursomhelst äntligen komm
it fram! Eller ja... Det var faktiskt i Kalmar redan förra veckan, men det fick jag inte berättat för mig innan det var försent och jag blev tvungen att vänta hela helgen på att få hem det.

Så idag tog jag bilen och åkte till Posten för att äntligen hämta ut mitt paket. Det var jättestort och vägde 40 kilo. Jag stirrade på paketet och sen på kassörskan och bad försiktigt om en vagn. Det fick jag. Men nästa problem kom direkt när jag kom utanför dörren. Det är nämligen så att posten ligger på en liten upphöjning och därmed måste man gå på några trappor för att komma in och således också tillbaka ner på marken. Någon särskild handikappanpassning fanns det inte heller, om man inte kan räkna med en liten varuhiss. Som inte fungerade.

För att få ner paketet för trapporna fick jagistället leta upp en stark man som ville visa sin manlighet. Det var inte svårt. En lättlurad och snäll kille svingade upp paketet på axeln (Okej, inte riktigt, men det kändes så) och bar paketet till min bil där han lastade in det i bakluckan där det nätt och jämnt fick plats efter att jag hade fällt ner sittplatserna där bak.
Väl på väg hem funderade jag länge och väl på hur jag skulle få in paketet.

Skulle jag vänta på Emil?
Packa upp paketet i bilen och bära in sakerna i omgångar?
Eller skulle jag bara bita ihop och försöka lyfta det?

Det blev det sistnämnda. Mest för att jag ville bevisa att kvinnor faktiskt kan. När jag fick ett bra grepp så gick det rätt okej att bära det.

Sen spenderade jag ett par timmar på att få ihop åbäket vilket inte var det lättaste eftersom det enda man fick med som beskrivning var en bild. Visserligen med måttanvisningar men inga IKEA-beskrivningar precis.
Nåväl. Med lite ovälkommen hjälp från Emil så är bygget färdigt nu. Emil tog i princip över arbetet när han kom hem från jobbet. När jag sa åt honom att lämna mig ifred så skyllde han på att han tyckte att det var kul att montera ihop saker. Män och byggande alltså. De har sitt eget språk.
Nu kommer det äntligen en lite bättre bild på katterna, även om de inte är några linslusar precis. Man får klappa dem och kela med dem ibland, så länge det är på deras villkor.

Fast om man verkligen vill se dem hoppa runt som de gör ibland så får man sätta sig i soffan eller på golvet och vänta ut dem.
Eller ta fram en laserpenna och hoppas på att Frida är på lekhumör.Freja bryr sig nämligen inte alls om laserpennan.

Här är de i alla fall, liggande under sängen. Frida ligger gärna i sin säng som jag strategiskt har flyttat längre och längre fram från under sängen. Freja är inte lika lättlurad och lägger sig hellre långt bak så att man bara kan nå henne om man ålar sig in i skarven mellan garderoben och sängen. Vilket är rätt okej att göra för att få kela med henne ibland.
Och jo, jag vet att det ligger sand på golvet. Frida sprätter runt all sand om det inte är jätterent i lådan. Jag tömmer den 4-5 gånger per dag så jag förstår inte varför hon klagar på städpatrullen i det här huset. Menmen, som tur är så finns det dammsugare.

Katterna!

Jag vet att det är dåliga bilder, men jag är bara så glad. Det här är första gången som en av katterna har kunnat ligga avslappnat på sängen och sova.
Jag har inte hjärta att gå fram och ta en bättre bild, jag vet att hon skulle bli skrämd då, så det här får duga så länge.

Det är för övrigt Frida som ligger där på sängen.
Vanligtvis lägger hon sig under sängen i sin kattsäng. Hon är så fin, hon ser ut som en
miniversion av min gamla katt Tusse när hon
sover , visserligen bara 1/3 av hans storlek, men ändå.
Emil säger att hon är lik Zoltan också, och ja, det
är hon också.

Freja är lite skyggare. Man såg henne knappt de första dagarna. Iförsig är det bara söndag och vi har haft dem i fyra dagar, men nu fick Emil henne att våga utforska lägenheten lite mer med oss i sin närhet. Här är en lika dålig bild på det. Men visst är hon fin? Det lilla man kan se i alla fall. Jag har skrutit om hennes fina färg så länge för alla som orkar lyssna att jag måste få tag på en bättre bild snart.
Nu går hon på fönsterbrädan och nosar på allt i närheten med Emil och mig precis intill.
Det ska nog bli katter av de här två tillslut.
Bättre bilder kommer. Jag lovar.

Katterna är här!

Katterna är här och allt är bra. Än så länge har inte Frida varit framme överhuvudtaget men Freja är märkligt nog den som vill ligga framme och titta på vad vi gör.
Frida ligger under sängen och är fortfarande lite rädd för oss. Nåja. Det släpper nog snart. De har allt de behöver under sängen ändå. Där står matskålarna, kattlådan och kattsängarna. Dessutom har jag lagt några filtar under sängen så att det inte ska bli kallt för dem.

Enda nackdelen jag kan komma på är att deras kattmat luktar något otroligt mycket. Det är jag inte jätteglad i. Fast vi ska ju visserligen byta ut den så småningom i omgångar. Deras mat just nu är magmat eftersom de fortfarande är lite dåliga i magen. Det har jag som tur är många hjälpmedel mot. Snart ska de börja på Royal Canins sensiblemat istället. Mjukmat ska de också få, men inte mycket alls. En matsked per katt.

Ska lägga upp bilder snart, jag lovar! Men just nu vill jag inte skrämma dem med blixt och sånt utan vill låta dem vänja sig vid oss.

Freja är jätterolig. Nu sitter hon i skohyllan. Jag har fortfarande inte sett henne flytta på sig men hon sitter på en ny plats varje gång jag tittar efter henne.

Obsession for men - om jaguaren själv får välja

Uppenbarligen gillar jaguarer doften av Calvin Kleins parfym Obsession for men.
Hur rolig nyhet som helst!!
Parfymen har varit en tillgång för forskare som velat fotografera djuren i sin naturliga miljö. Som vilda antar jag.
Där ser man. Undrar om det funkar på vanliga huskatter också?

Stulet tvättmedel

Det har regnat. Hela dagen. Och lika dystert som det är ute så har det varit här inne. Jag har inte orkat göra mycket alls. Tillslut tog jag mig i kragen och gick ner till tvätten för att tvätta bort lite smutstvätt. Vad ser jag då, jo, vårt tvättmedlet är stulet!!
Nån av mig och Emil (Emil) glömde kvar tvättmedlet förra gången vi tvättade och det upptäckte jag idag. Godtrogen som jag är så trodde jag ju givetvis att det stod kvar sedan förra gången jag eller Emil (Emil) glömde kvar den. Det gjorde den inte!! Så jag ställde ifrån mig den extremt tunga tvättkorgen, sprang ut igen i ösregnet och hoppade in i bilen för att köra till ICA och köpa nytt. Det gick ju visserligen rätt snabbt men i ösregn så kändes det inte kul överhuvudtaget.
Som tur är verkar det inte bli så mycket regn i sommar här nere i Kalmar. Fast vem vet, metrologer har jag egentligen aldrig litat på. Det brukar aldrig bli som man vill.

Usch, nu har jag verkligen tråkigt.

Ben and Jerry's gratisglass i Kalmar!

Idag var jag och Emil på stan en sväng. Jag handlade ett par jeans och ett par shorts på rea och Emil handlade för sju år framöver, i alla fall om man känner till hans normala shoppingvanor. Han handlade hela 2 tshirts, ett par shorts och en skjorta.När vi sen var på väg hem blev vi stoppade av en stackars människa i en ko-outfit som svamlade om gratis glass.

Jo just det, Ben and Jerry's har kommit till stan och just idag bjöd de på gratis glass! Hela dagen hade det varit kilometerlång kö utanför deras butik, men nu hade den kortats av något. Vi ställde oss entusiastiskt i kön och några minuter senare så satt vi med varsin gratis glass i handen. Trevligt initiativ tycker jag. Speciellt med tanke på värmen idag.
Det har varit en helt underbart fin dag i dag helt enkelt. Det är skönt att sommaren äntligen är här. Aftonbladet har rätt, man blir piggare, gladare och orkar mer. Och för en gångs skull är jag ledig mycket i sommar. Det är jag glad över, även om det kommer att kännas ensamt emellanåt.


Idag har vi också tittat ut lite saker till katterna
som ska hämtas nån gång i nästa vecka. Det är mycket att göra tills dess. Klösträd ska inhandlas, kattoalett likaså, transportbur, leksaker, matskålar... Ja och så mat såklart. Och det är inte billigt ska ni veta.
Båda katterna var fulla med mask när de kom till katthemmet, och har därför gått på specialmat för deras magar och det måste vi fortsätta med. Så det blir Royal Canin sensible för hela slanten de närmaste månaderna. Vi ska köpa 10 kg på en gång så blir det lite billigare, men 600 kronor är ju en del. Fast det är de värda såklart.
Idag inhandlades bara lite kattgräs som vi tänkte testa att odla upp och även två små roliga leksaker. De är inte så vackra, vi vet, men sjukt roliga för små katter eftersom de bjällrar och har sig. Nu är våra två flickor inte jättesmå, men leksaker är ju alltid kul. Imorgon blir det operation köpa kattlåda och förhoppningsvis även klösträd. Ebay är bäst för billigast träd. Men det är hård konkurrens.

Fast i skolan

Givetvis sitter jag här i skolan igen. Fattar inte vad jag sysslar med om jag ska vara alldeles ärlig. Men sex skivor väntar på att bli brända och det tar ett tag. Speciellt om man ska ha en jäkla dvd som det tar typ en vecka att bränna. Gah...


Ett antal timmar senare...


Hemma igen, skivorna är klara. De blev snygga tillslut. Förhoppningsvis fungerar de. Har inte orkat kolla dem i dvdn än.
Den vackra bilden är för övrigt en mobilbild, taget på datorn som bränner och mina fötter.

Soffor är farliga - de kan gömma våldtäktsmän

Människor är underbara. Den här soffan såg jag och satt förresten också i ett antal gånger under min tid i Sundsvall. Den sticker verkligen ut.
Nu har kommunen beslutat att soffan är farlig eftersom våldtäktsmän kan gömma sig bakom den, i alla fall enligt Aftonbladets berättelse. Sen vet jag inte om man kan lita på dem ärligt talat.

Det kan ju vara ett missförstånd. Att det inte alls handlar om att folk som är farliga kan gömma sig bakom utan mer att den skymmer sikten för andra butiker. Men ärligt talat, den har stått där i över två år.
Okej att våldtäktsmän kan gömma sig bakom den. Man kan gömma sig bakom det mesta. Jag kan gömma mig bakom den.
Fast det syns ju från vägen för folk som kommer gående där. Sen känns det väl inte så jäkla genomtänkt att sätta sig bakom en soffa på en uteservering och uggla.
Fast det är klart, alla har ju sina fascinationer.

Personligen så skulle jag vilja ha en sån där soffa. Den är ju jättesnygg. När jag skaffar trädgård kanske. Då kanske jag kan köpa dem av Barista i Sundsvall, eller åtminstone ta reda på vart man kan köpa dem. Barista är för övrigt är ett av de bästa caféerna i Sundsvall. Jag saknar det rejält här i Kalmar.
Ett fairtradecafé ser man inte alltför ofta. Tyvärr. Jag skulle lätt ha velat haft det här. Jag skulle fika där varje dag.

Tidig morgon i skolan

I skolan igen, men denna gång är det den sista på tre månader. Eller ja, det kan ju bli några timmar imorrn kanske. För att göra en dvd, men jag har verkligen ingen lust med det om jag ska vara helt ärlig. Fast det får jag säkert göra ändå.

Jag gjorde en miss igår med filmen, som jag idag åkte in en timme tidigare än alla andra för att fixa. Suprise, suprise! Det har nu gått en timme och den jäkla filmen är fortfarande inte klar. Det är ju typiskt må jag säga. Förhoppningsvis märker ingen det. Det kan ju faktiskt hända att folk tittade på det igår, och i så fall så är de ju redan klara.

Det enda jag har fixat idag är lite text. Det är allt.
Inget stort precis.

Klockan 11.30 idag har jag min sista lektion för terminen. Sen väntar ledigheten. Jag har medvetet gjort valet att vara ledig mycket i sommar. Just nu ångrar jag mig faktiskt. Jag vill vara ledig, men ingen annan är ju det. Så... vad ska jag göra helt själv? Jag kommer ju inte att ha överdrivet med pengar heller, så ja... det börjar bli dags att fundera på ett litet jobb till kanske. Om jag hittar något vill säga.

I helgen har jag mitt första pass på krogen. Jag både längtar och är rädd över det. För det var ju ett tag sen.
Tänk så är jag inte lika bra på att deala Black Jack längre?

Journalistiskt innehåll

Höga berg och djupa dalar. Här, omkring 65 mil söder om Haparanda så finns inte sånt.I Kalmar är jorden platt. Här ryms plötsligt bara skolan, och för en före detta pokerdealer så är faktumen svåra att greppa.
.
Hur gör man egentligen för att spara pengar?
Hur beter man sig som student?
Och hur i hela friden håller man sig så uppdaterad som en journalist borde vara?
//Eligin

Made by Eligin ©