Det blir en lång sommar, indeed

Frida, Daniel och jag satt i rinmansparken en kvällning i (ja okej, det var i måndags) och tittade på himlen. Där fick jag prata av mig en stund.
där och då kände jag, liksom de andra två, att det skulle bli en lång sommar. Och den kommer troligen inte att bli alltför bra. Om jag inte spelar mina kort rätt. Och ni vet, jag och kortspel, där är jag alltid bara näst bäst. Ibland sämst.
Så jag kommer väl inte hoppas för mycket på det.
Nej.
Jag känner att jag slits itu förresten.
Jag vill till karlstad på midsommar. Och träffa Line, Rebecca, Johan, Erica och alla andra som jag saknar så mycket.
Men jag vill inte lämna frida kvar här i stan. Och visst vore det kul att fira midsommar med mina tjejer, och ett gäng andra som jag känner lite halvytligt. (Nåns pojkvän, nåns ex, nåns pojkväns kompis, fler vänner till pojkvänner... m.m.) fast det känns ju kul det också. På sitt sätt.

Och sanningen att säga... jag vill inte åka tåg. Jag känner en stark olust över att sätta mig på ett tåg igen. Det känns som att det är nog för tillfället. Eskilstuna är mitt allt, mitt hem, min fristad (ja, om jag bara hade en egen lägenhet och ett jobb jag älskade så skulle mitt liv vara fullbordat)




Bohemienne.No one knows where my story begins.
Bohemienne.I was born on a road that bends.
Bohemienne, bohemienne.
Come tomorrow I'll wander again.
Bohemienne, bohemienne.
Here's my fate in the lines of my hand.
För att få stanna här... just nu... det kunde väl... bli underbart? underbart...
Jag vet att jag inte kommer att stanna här för evigt. Jag vet det så väl. Jag har alltför många planer i mitt liv för att kunna stanna upp ännu. Men visst vore det underbart. Att få sakta ner på en plats (mitt palats) och där kunna bygga mig ett liv.
Fan, vad dumt det där låter.
Men det är ju för att inte alla förstår vad jag menar för ett liv.
Här får ni se en bild förresten. En bild där jag inte är särskilt snygg, jag var till och med tvungen att redigera lite (ja, tvungen och tvungen...) Det är från en fest på Gula villan, jag var hög på Cola, trött och fattade inte alls vad det var för människor jag hamnat med. men jag ler. och ser glad ut. Troligen en avledningsmanöver.

0 kommentarer:

Journalistiskt innehåll

Höga berg och djupa dalar. Här, omkring 65 mil söder om Haparanda så finns inte sånt.I Kalmar är jorden platt. Här ryms plötsligt bara skolan, och för en före detta pokerdealer så är faktumen svåra att greppa.
.
Hur gör man egentligen för att spara pengar?
Hur beter man sig som student?
Och hur i hela friden håller man sig så uppdaterad som en journalist borde vara?
//Eligin

Made by Eligin ©